EU satsar 10 miljarder euro på sju AI-gigafabriker
EU-kommissionen finansierar sju AI-gigafabriker med 10 miljarder euro och hoppas locka ytterligare 20 miljarder i privata investeringar – Sverige är ett av 18 länder som anslutit sig. Anläggningarna ska ge startups, forskare och offentlig sektor tillgång till kraftfull beräkningsinfrastruktur för att träna och köra stora AI-modeller. De första fabrikerna väntas vara igång inom 18 månader efter att avtalen skrivs under, med ansökningsdeadline den 12 november 2026.
Djupdykning
EU har länge legat efter USA och Kina i det som brukar kallas "compute-kapplöpningen" — alltså kampen om vem som kontrollerar den råa beräkningskraft som krävs för att träna stora AI-modeller. De här gigafabrikerna är i grunden ett försök att bygga bort den flaskhalsen, eftersom europeiska företag och forskargrupper idag ofta tvingas hyra kapacitet av amerikanska molnjättar som AWS eller Google Cloud. Tio miljarder euro låter stort, men för perspektivets skull: Microsoft tillkännagav nyligen investeringar på över 80 miljarder dollar i AI-infrastruktur för bara ett kalenderår. Det EU egentligen satsar på är inte att vinna kapplöpningen, utan att sluta vara helt beroende av andra för att ens delta i den. Och det är en viktigare distinktion än den verkar — den som kontrollerar infrastrukturen sätter också reglerna för vad som kan tränas, lagras och köras på den.