Hinduiska användare utmanar AI:s religiösa blinda fläckar
En studie med 15 intervjuer bland bangladeshiska hinduer visar att AI-system fungerar hyfsat för skriftliga frågor och religiöst berättande, men att de tenderar att platta ut teologisk mångfald och ibland simulera helig auktoritet på ett sätt som upplevs som etiskt problematiskt. Forskarna argumenterar för att AI behöver 'tolkningsanpassning' – alltså system som är öppna med sina begränsningar och inte påstår sig representera det heliga – eftersom nuvarande AI-etikdiskussioner nästan uteslutande utgår från sekulära och västerländska (ofta abrahamitiska) religionsuppfattningar.
Djupdykning
De flesta AI-etikdiskussioner utgår från en tyst premiss: att religion ungefär ser ut som kristendom, med en kanon, en gud, och tydliga gränser mellan det heliga och det vardagliga. Hinduism fungerar inte så. Det är en tradition med radikal teologisk mångfald där samma gudom kan tolkas som personlig, opersonlig, eller som ett aspekt av ett större kosmiskt medvetande beroende på vilken skola, region eller familjetradition du tillhör. När en AI då ger ett "korrekt" svar om Brahma eller Kali riskerar den att osynliggöra just den pluralismen och i praktiken välja sida i teologiska debatter som pågått i tusentals år. Det forskarna kallar "theological flattening" handlar alltså inte bara om faktafel, utan om att AI:ns sätt att presentera kunskap som auktoritativ är strukturellt oförenligt med en tradition som bygger på tolkningsfrihet och lokal variation. Det verkligt svåra problemet är inte att AI ger fel svar om hinduism, utan att AI-systemens hela epistemologi, hur de formar och levererar svar, är ett dåligt matchat kärl för religiös kunskap som är avsedd att vara levande, kontextuell och intentionellt mångtydig.