Debatt: Teknikjättarnas frihet mot individens rätt att slippa ofrivilliga risker
Ekonomen Love Tallmyren på Örebro universitet argumenterar i DI för att debatten om AI-reglering ofta felskiljs – konflikten handlar inte om nyfikenhet mot kontroll, utan om företagens frihet att utveckla teknik kontra individens rätt att slippa bära risker hon inte valt. Det är en intressant omramning av regleringsfrågan som skjuter fokus från staten som bromskloss till företaget som riskförflyttare.
Djupdykning
AI-debatten har länge fastnat i en falsk konflikt – innovation mot reglering, framsteg mot rädsla – men Love Tallmyrens poäng skär igenom det där bruset på ett sätt som faktiskt biter. När vi pratar om "frihet" i tekniksammanhang menar vi nästan alltid företagens frihet att experimentera, skala upp och tjäna pengar, inte individens frihet att slippa bli ett oavlönat försöksdjur. Det är en distinktion som är enkel i teorin men som konsekvent försvinner i den offentliga debatten, delvis för att techlobbyn är extremt duktig på att framställa sina egna intressen som samhällets intressen. Ekonomer kallar det här för externaliteter – när ett företags beslut skapar kostnader som bärs av någon annan, i det här fallet miljontals användare som inte fick rösta om saken. Det Tallmyren egentligen pekar på är att vi behöver ett nytt sätt att tänka kring samtycke i den digitala ekonomin, eftersom "du godkände användarvillkoren" inte längre räcker som moralisk grund när tekniken påverkar allt från arbetsmarknaden till hur vi tänker och kommunicerar.