Var femte svensk okej med att låta AI ställa diagnoser utan läkare
En YouGov-undersökning beställd av Tieto visar att 19 procent av svenskarna kan tänka sig att låta AI diagnostisera dem helt utan mänsklig inblandning – medan 38 procent accepterar att AI självständigt analyserar röntgenbilder och provsvar. Förtroendet är dock delat: 33 procent känner sig otrygga med hur AI används ansvarsfullt i vården, jämfört med 31 procent som känner sig trygga.
Djupdykning
Siffrorna ser små ut vid första anblick – bara var femte svensk – men det handlar om ett land med 10 miljoner invånare, vilket innebär att ungefär två miljoner människor redan nu är öppna för att låta en algoritm sätta diagnosen utan att en läkare ens tittar på resultatet. Ännu mer slående är att 38 procent accepterar AI för bildanalys, vilket faktiskt är det område där AI presterar bäst i kliniska studier – moderna modeller matchar eller överträffar radiologer på specifika uppgifter som att upptäcka lungcancer i röntgenbilder. Det folk missar i den här debatten är att frågan inte riktigt är "AI eller människa" utan snarare vad som händer med ansvarsfrågan: när AI gör fel på en diagnos, vem bär skulden – algoritmen, läkaren som godkände den, eller företaget som sålde systemet? Den splittringen i förtroendesiffrorna – 33 procent otrygga mot 31 procent trygga – speglar exakt det juridiska och etiska vakuum som lagstiftare i EU just nu försöker navigera genom AI Act, vars regler för högrisktillämpningar i vård börjar gälla fullt ut 2027. Tieto, som beställde undersökningen, säljer förstås vårdteknologi, vilket är värt att ha i bakhuvudet när man läser deras pressmeddelande om att "förstärka den medicinska bedömningen" – men det gör inte siffrorna mindre verkliga.