Historikern som ser AI som en del av ett längre mönster av avhumanisering
Harvardprofessorn Jill Lepore ger ut boken 'The Rise and Fall of the Artificial State' den 25 augusti, där hon argumenterar för att systematisk datainsamling och kvantifiering – från folkräkningar till AI – i grunden är en avhumaniserande kraft. Det intressanta är hennes historiska perspektiv: hon spårar dagens Silicon Valley-kultur till 1980-talet och ser AI-motståndet bland unga, som när studenter buade ut AI-chefer på examensceremonierna, som ett hälsotecken snarare än ett problem.
Djupdykning
Jill Lepore gör något ganska ovanligt här – hon spårar AI-backlashen inte som en nyhet utan som ett mönster, och det mönstret börjar långt innan ChatGPT ens var en idé. Hennes tes är att varje gång samhället börjat mäta och kvantifiera människor i stor skala – från folkräkningar till mikrotargeting i 80-talets politiska kampanjer – har det uppstått en sorts "artificiell" logik som ersätter genuint mänskliga frågor med optimerbara variabler. Det är i grunden vad sociala medier-algoritmer gör varje dag: de omvandlar din uppmärksamhet, dina känslor och ditt beteende till datapunkter som kan handlas med. Det de flesta som jobbar med sociala medier missar är att de inte bara är användare av det här systemet – de är också byggare av det. Varje gång du A/B-testar en rubrik, optimerar för engagemang eller justerar ett budskap för att passa en målgrupps "persona", reproducerar du exakt den logik Lepore kritiserar. Det behöver inte vara fel, men det är värt att hålla i huvudet att det finns en historia av makt inbäddad i de verktygen, långt innan de landade i ditt Hootsuite-konto. Det som gör boken extra relevant just nu är att Lepore ser college-studenter som bugar ut AI-CEOs på examensceremonierna som ett tecken på hopp – inte som en reaktion att avfärda, utan som ett system som börjar skapa sitt eget mothåll.