EU:s AI-märkningskrav är nu lag

AI Act:s transparenskrav är inte längre ett kommande problem, de gäller nu. Från och med 2 augusti är det obligatoriskt för företag att märka ut chatbotar, AI-genererat innehåll och deepfakes, så att användare faktiskt vet vad de interagerar med.
Regelverket delar upp ansvar i två kategorier: providers, som bygger och säljer AI-system, och deployers, som köper in och använder andras system. Den uppdelningen låter logisk tills man inser att bolag som Meta hamnar i båda fällorna samtidigt. De bygger egna modeller och deployar dem i sina produkter, vilket innebär dubbla efterlevnadskrav.
EU har till och med tagit fram färdiga märketiketter som företag kan använda istället för att designa egna, ett ovanligt praktiskt drag från Bryssel.
Det intressanta är inte märkningskravet i sig, det är avgränsningsfrågan. Var går gränsen mellan AI-assisterat och AI-genererat? En copywriter som kör ett utkast genom GPT och sedan skriver om halva texten, är det märkningspliktigt? Regelverket ger vägledning för tydliga fall som deepfakes och renodlade chatbotar, men gråzonerna är fortfarande grå.
För produktteam som bygger mot europeiska användare är det värt att sätta sig med definitionen av deployer redan nu. Om ni använder någon annans modell i er produkt, oavsett om det är via API eller inbäddad i ett tredjepartsverktyg, faller ni sannolikt under deployer-krav. Det betyder konkret: tydlig kommunikation till slutanvändaren om att AI är inblandad, och dokumentation som visar att ni tagit det på allvar.


