1 september 2026

AI måste märkas – nu på riktigt

Instagram verkar ha bestämt sig för att ta AI-profilproblemet på allvar – eller åtminstone låtsas göra det. Plattformen inför ny märkning och begränsar räckvidden för AI-konton som försökt passera som riktiga människor, samtidigt som New Yorks guvernör pressar på med lagstiftning som skulle ge staten makten att reglera hur tonåringar faktiskt använder appen. Frågan är om Silicon Valley hinner städa upp innan politikerna tar skyfflarna.

TikTok växer i EU – med färre moderatorer

TikToks senaste DSA-redovisningar visar att plattformen fortsätter växa i Europa, trots att antalet anställda inom innehållsmoderering minskat markant under det senaste året. Det är en kombination som reser en uppenbar fråga: hur klarar man DSA-kraven med en bantad organisation?

DSA ställer specifika krav på stora plattformar, bland annat kring riskbedömningar, transparensrapportering och just moderering av skadligt innehåll. Tillsynsmyndigheter i EU har befogenhet att begära detaljerad data och, om de inte gillar svaren, utdela böter på upp till sex procent av global omsättning.

Det finns tre rimliga förklaringar till hur TikTok lyckas med detta. Antingen har man automatiserat en stor del av modereringen och AI gör jobbet som tidigare krävde hundratals anställda. Eller så har man koncentrerat resurserna till EU-marknaden specifikt och skurit i andra regioner. Eller, tredje alternativet, man hoppas att tillsynsmyndigheterna inte hinner räkna.

Att användartillväxten fortsätter under dessa omständigheter är intressant i sig. Det tyder på att moderingsproblem, om de finns, ännu inte syns tillräckligt tydligt för användarna för att påverka retention. Det kan förändras snabbt om något verkligt illa sprids viralt och moderingen är för långsam för att hinna reagera.

För EU-kommissionen och de nationella DSA-koordinatorerna är den här rapporten sannolikt läsvärd med ett kritiskt öga. Transparensrapporter är bara lika trovärdiga som den granskning de utsätts för.

Instagram jagar AI-konton som låtsas vara människor

Trycket kom nerifrån. Användare klagade på att de pratade med vad de trodde var en influencer, för att sedan förstå att personen inte existerar. Instagram lyssnade, och nu rullar två förändringar ut samtidigt: etiketten "AI creator" döps om till "AI-generated profile", och konton som inte självmärker sig straffas med begränsad räckvidd.

Det är en elegant mekanism. Istället för att enbart förlita sig på anmälningar från användare bygger Meta in ett incitament direkt i algoritmen: vill du ha synlighet, märk dig. Det är ungefär samma logik som låg bakom tvånget att märka sponsrat innehåll för ett decennium sedan, fast nu med AI-genererade personas i skottlinjen.

Namnbytet är inte kosmetiskt. "AI creator" lät som en titel man kunde ta stolthet i. "AI-generated profile" är en beskrivning av vad det faktiskt är, formulerad för att läsas av någon som inte aktivt letade efter den informationen. Det är skillnaden mellan opt-in-transparens och transparens som syns oavsett.

Parallellt med detta driver New Yorks guvernör Kathy Hochul på för hårdare reglering av hur tonåringar använder just Instagram. Meta har redan ingått en uppgörelse med ett flertal delstater som begränsar minderårigas användning på specifika sätt. Hochul stöttar det, och mer därtill. Priset, som The Verge noterar, är utbredd åldersverifiering, vilket i praktiken tar bort möjligheten att vara anonym på internet för alla, inte bara tonåringar.

De två förändringarna hänger ihop på ett intressant sätt. En plattform med AI-konton som aktivt döljer sin natur, och en reglering som tvingar riktiga människor att legitimera sig, skapar en asymmetri som är svår att ignorera: bots behöver bara en etikett, medan användare behöver ett ID.

För den som bygger produkter på Instagrams API eller arbetar med influencer-marketing är det värt att följa hur räckviddsstraffet faktiskt implementeras. Om algoritmen verkligen nedprioriterar omärkta AI-konton konsekvent, försvinner mycket av den gråzon där AI-genererat innehåll fram tills nu kunnat gömma sig.

Snapchat mäter sig självt – och är nöjd med resultatet

Snapchat har länge haft ett trovärdighetsunderskott när det gäller annonsattribution. Plattformen är svår att koppla till faktiska köp, och marknadsförare har ofta fått nöja sig med reach-siffror och hoppats på det bästa. Unified Attribution är svaret på det problemet: ett verktyg som samlar signaler från flera källor, både on-platform och off, för att ge en sammanhållen bild av vad en kampanj faktiskt bidrar med.

Nu rullas det ut globalt, till samtliga annonsörer.

Paradeexemplet i lanseringen är Mohegan Sun Online Casino, som under ett testperiod uppges ha förbättrat sin ROAS med nästan 90 procent. Det är en siffra som ser imponerande ut i en pressrelease. Det är också en siffra som Snapchat självt presenterar, mätt med Snapchats eget verktyg, på Snapchats egna annonser. Metodologin är inte offentlig.

Det finns ett strukturellt problem med attribution som alla plattformar brottas med: den som äger mätningen har incitament att se bra ut i den. Meta har haft samma diskussion i åratal, och annonsörer med tillräcklig volym löser det ofta med MMM (media mix modeling) eller inkrementalitetstester utanför plattformens egna dashboard. Snapchat är inget undantag.

Vad som ändå är genuint intressant här är att Snapchat tar steget mot aggregerad attribution överhuvudtaget. Plattformen har historiskt haft sämre data-infrastruktur än konkurrenterna, och ett verktyg som faktiskt kombinerar klick, visningar och konverteringar från flera touchpoints är ett steg upp från att bara räkna Snap-specifika events.

För annonsörer som redan är aktiva på Snapchat och funderar på hur mycket av budgeten som faktiskt gör jobbet: Unified Attribution är troligen ett bättre utgångsläge än ingenting. Men behandla det som en av flera datapunkter, inte som sanningen. Och om 90 procent ROAS-förbättring låter för bra för att vara sant, är det förmodligen för att det mäts på ett sätt som gynnar berättaren.

EU kallar ChatGPT för sökmotor

"Europeiska kommissionen har bestämt sig: ChatGPT är en sökmotor."

Europeiska kommissionen har bestämt sig: ChatGPT är en sökmotor. Inte ett AI-verktyg, inte en chattbot, inte något som kräver ny lagstiftning, utan en "Very Large Online Search Engine" under den befintliga Digital Services Act.

Klassificeringen är uppenbart ett kvadratplugg-i-rundhål-moment, men det är också ett rationellt drag från en institution som rör sig långsammare än tekniken den försöker reglera. DSA finns redan. Den har tänder. Att applicera den nu, även imperfekt, är snabbare än att vänta på ett skräddarsytt AI-regelverk.

I praktiken innebär det att OpenAI nu måste aktivt hantera risker kopplade till minderåriga användare, psykisk hälsa och spridning av olagligt innehåll inom EU. Samma uppdatering träffar Reddit och Roblox, fast under kategorin "Very Large Online Platforms" snarare än sökmotor.

Det som är värt att hålla koll på är inte terminologin utan konsekvenserna. Om ChatGPT regleras som sökmotor kan det innebära krav på transparens kring hur svar genereras, begränsningar i hur persondata används för att forma svar, och potentiellt revisioner av hur modellen hanterar känsliga ämnen för yngre användare. Det är konkreta produktbeslut OpenAI nu måste fatta för sin europeiska marknad.

Tidpunkten är heller inte neutral. Samma vecka rapporteras att ChatGPT passerat en miljard dollar i annonsintäkter. En produkt med den typen av reklamaffär hamnar naturligt i samma regleringslogik som andra stora reklamdrivna plattformar, oavsett vad den egentligen är under ytan.

För den som bygger produkter på OpenAIs API: det är rimligt att börja designa för att europeiska användare kan mötas av ett annat beteende än amerikanska. Det har hänt förut med GDPR, och det lär hända igen här.

Dagens siffra

90%

Mohegan Sun Online Casino förbättrade sin annonsavkastning (ROAS) med nästan 90 procent när de testade Snapchats nya mätverktyg Unified Attribution för mobilannonsering.

Snabbkollen

Australien överväger lag om algoritmval

Efter landets tidigare förbud mot sociala medier för unga utforskar nu den australiensiska regeringen lagar som skulle ge användare rätt att välja bort algoritmstyrda flöden i appar. Det handlar alltså om att kunna se innehåll i kronologisk ordning istället för att plattformarnas algoritmer bestämmer vad du ser. Inget konkret lagförslag är ännu presenterat.

Debian tillåter AI-genererad kod i sitt Linux-projekt

Debian, ett av de äldsta och mest respekterade Linux-projekten, har röstat igenom en policy som tillåter utvecklare att använda AI-verktyg i sitt arbete. Beslutet innebär att AI-kod varken förbjuds eller ges särbehandling – samma kvalitetskrav gäller som alltid. Inte alla är nöjda, och debatten speglar en bredare spänning inom open source-världen om vad det egentligen betyder att bidra med 'eget' arbete.

Färskbryggt SoMe varje morgon

15 minuter och en kopp kaffe, allt du behöver.