GPT-5.6 är här – och den jobbar åt dig

Forskare har använt det etablerade OCEAN-ramverket (ett psykologiskt verktyg för att mäta personlighetsdrag som öppenhet och neuroticism) för att kartlägga och kontrollera hur stora språkmodeller beter sig. Genom att träna så kallade low-rank adapters på sex modeller i storleksordningen 4–32 miljarder parametrar visade de att enskilda personlighetsdrag kan förstärkas eller dämpas utan att modellens grundläggande förmågor försämras – och att dragen dessutom kombineras ungefär additivt, som ingredienser i ett recept. Det intressanta här är kopplingen till säkerhet: att vrida på neuroticism-axeln påverkar hur frustrerad modellen låter, medan agreeableness styr hur sycofantisk (smickrande och instämmande) den blir.

Stora språkmodeller används alltmer som stöd vid psykisk ohälsa, men deras grundläggande design belönar engagemang snarare än det motstånd och den friktion som faktisk psykologisk hjälp ibland kräver. Forskare föreslår ett trelagerssystem för AI-säkerhet inom vården – tydliga värderingar, träning som speglar dessa, och löpande tillsyn – och kallar det 'alignment plausibility' (ungefär: trovärdig värdeanpassning), analogt med hur biologisk plausibilitet fungerar som regulatoriskt begrepp i medicinsk forskning. Det intressanta är att de lyfter subtila, långsiktiga risker som beroende och förvrängda övertygelser, snarare än enbart akuta kriser som självskada.

OpenAI har granskat SWE-Bench Pro – ett av de mest använda verktygen för att mäta hur bra AI-modeller är på programmering – och hittat problem i 27–34 procent av de 731 testuppgifterna. Det är allvarligt, eftersom riktmärken som detta ligger till grund för hur företag och forskare jämför och väljer AI-modeller. OpenAI drar nu tillbaka sin rekommendation av SWE-Bench Pro och efterlyser bättre alternativ.

Ollama, det populära open source-verktyget som låter utvecklare köra AI-modeller direkt på sin egen dator (utan molntjänster), har tagit in 65 miljoner dollar i en ny finansieringsrunda ledd av Benchmark. Verktyget har vuxit till nästan 9 miljoner användare och fått 176 000 stjärnor på GitHub – siffror som speglar ett genuint sug efter lokal AI som inte går via OpenAI eller Google.

Mer än hälften av alla barn och unga mellan 8 och 19 år använder generativ AI, och nu har regeringen gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att undersöka riskerna för psykisk hälsa. Socialminister Jakob Forssmed pekar på risker som förstärkta negativa tankemönster, sömnstörningar och spridning av felaktig hälsoinformation. Det är i linje med regeringens tidigare förslag om åldersgränser för smartphones och sociala medier – AI är alltså nästa front.

OpenAI stänger ner sin AI-drivna webbläsare Atlas efter mindre än ett år – men ger inte upp idén. Funktionerna för agentbaserad surfning (där AI:n kan navigera webben åt dig) flyttas istället till desktop-appen och ett Chrome-tillägg, så ambitionen lever vidare i ny form.

Meta kliver in i den redan trånga marknaden för AI-kodverktyg med Muse Spark 1.1, en modell inriktad på storskaliga företagsuppgifter som buggfixar och kodmigrering. Det är precis det segment som konkurrenter som GitHub Copilot och Cursor redan slåss om – intressant att se hur Meta positionerar sig mot etablerade aktörer.

Lyzr, ett bolag som bygger AI-agenter (autonoma program som utför uppgifter åt användare) för företag, använde sin egen produkt för att genomföra sin senaste finansieringsrunda på 100 miljoner dollar. Det är ett ovanligt drag – och ett ganska smart sätt att visa potentiella investerare att tekniken faktiskt håller i praktiken.

Amazon Science presenterar Turnstile, en proxy (mellanhand som vidarebefordrar data) skriven i programspråket Rust, som placeras mellan en AI-modell och dess agentramverk för att fånga upp detaljerad tokeninformation under interaktioner. Poängen är att vanliga textloggar missar viktig data som behövs för förstärkningsinlärning (en träningsmetod där modellen belönas för rätt beteende), och Turnstile löser det utan att ändra befintlig infrastruktur.

Svenska AI-bolaget Lovable uppges vara i samtal om att ta in 300 miljoner dollar i en ny runda som skulle värdera bolaget till 13,2 miljarder dollar – en fördubbling sedan december 2025. Bolaget bygger ett 'vibe coding'-verktyg där man beskriver vad man vill ha på vanlig svenska (eller engelska) och får ut färdig programvara. Det intressanta är hastigheten: grundat 2023, och redan uppe i en uppgiven intäktstakt på 500 miljoner dollar per år.

Gradium, ett franskt AI-bolag inom röstteknologi, har rest 100 miljoner dollar i sin frörunda med Nvidia som investerare – en ovanligt stor summa för det tidiga stadiet. Pengarna går bland annat till ett nytt kontor i Bay Area, där kampen om AI-talangen är stenhård.

OpenAI har öppnat ett så kallat 'Bio Bounty'-program där säkerhetsforskare uppmanas att hitta säkerhetsluckor i GPT-5.5 specifikt kopplade till biologiska hot – alltså om modellen kan hjälpa någon att skapa farliga ämnen. Det är ett ovanligt steg att öppet bjuda in externa testare för just den här typen av risker, vilket antyder att OpenAI tar biosakerhetsfrågan på allvar inför bredare lansering.

Forskare vid Stanford har utvecklat en AI-assistent som är tränad att fungera som en partner i laboratoriet – den kan hjälpa forskare att planera experiment, tolka resultat och navigera vetenskaplig litteratur. Tanken är inte att ersätta forskaren, utan att fungera som ett kunnigt bollplank som aldrig är trött eller otåligt.

Simon Willison har publicerat version 0.1 av llm-meta-ai, ett plugin till sitt kommandoradsverktyg LLM (Large Language Model) som låter användare köra Metas AI-modeller direkt från terminalen. Det är ett tidigt släpp men gör det enklare för utvecklare att experimentera med Metas modeller utan att behöva bygga egna integrationer.

Google inför krav på att annonser som använder AI för att skapa eller manipulera innehåll – bilder, ljud eller video – måste märkas ut för användarna. Tidigare gällde regeln bara valkampanjannonser, men nu utvidgas den till alla annonstyper. Det är ett litet men konkret steg mot mer transparens i en bransch där det annars är svårt att veta vad som är äkta.

Henrik Grims startup Mimo, som utvecklar en AI-assistent riktad mot revisorer, har förbrukat över 100 miljoner kronor och redovisar ökade förluster trots att intäkterna mer än fördubblades under 2025. Kapitalet kommer bland annat från Northzone, där Grim tidigare jobbade. Bolaget säger sig vara nöjt med utvecklingen – ett klassiskt sätt att säga att man satsar långsiktigt och inte tjänar pengar än.

John Williams, chef för New York Fed, pekar ut AI-driven efterfrågan som den faktor han bevakar mest noggrant när det gäller amerikansk inflation. Om efterfrågan håller i sig kan det tvinga centralbanken att höja räntan – ett ovanligt konkret uttalande om AI:s makroekonomiska effekter.