Regeringen vill begränsa barns tillgång till AI-verktyg
Mer än hälften av alla barn och unga mellan 8 och 19 år använder generativ AI, och nu har regeringen gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att undersöka riskerna för psykisk hälsa. Socialminister Jakob Forssmed pekar på risker som förstärkta negativa tankemönster, sömnstörningar och spridning av felaktig hälsoinformation. Det är i linje med regeringens tidigare förslag om åldersgränser för smartphones och sociala medier – AI är alltså nästa front.
Djupdykning
Regeringen fortsätter sin digitala barnstrategi – efter mobiltelefoner och TikTok är det nu ChatGPT och liknande verktyg som hamnar i skottlinjen. Folkhälsomyndigheten ska utreda riskerna med generativ AI (alltså AI som skapar text, bilder och ljud, som just ChatGPT eller Googles Gemini) kopplat till barns psykiska hälsa, och det är värt att notera att det redan är en majoritet av 8-19-åringar som använder verktygen – så tåget har lämnat stationen. Det som ofta missas i den här debatten är att AI-verktyg inte alls liknar sociala medier i hur de fungerar: där algoritmerna i sociala medier aktivt optimerar för att hålla dig kvar och trigga känsloreaktioner, är en chatbot mer passiv – det är användaren som styr konversationen. Risken med AI handlar därför mindre om beroendemekanismer och mer om något subtilare: att unga lär sig att en maskin alltid har svaret, alltid håller med, och aldrig lämnar dig – vilket kan forma förväntningar på mänskliga relationer som verkliga människor aldrig kan leva upp till. Sverige är inte ensamt om att fundera på det här, men att lägga utredningsansvaret på Folkhälsomyndigheten snarare än exempelvis Skolverket säger en del om hur regeringen primärt ser problemet – som ett folkhälsoproblem, inte ett pedagogiskt.