Läkemedelsföretaget Bristol Myers Squibb bygger ut sitt AI-kluster med NVIDIAs senaste teknik
Bristol Myers Squibb, ett av världens största läkemedelsföretag, installerar ett andra NVIDIA DGX SuperPOD – denna gång baserat på den nyaste Vera Rubin-arkitekturen – och skapar därmed ett av life science-branschens kraftfullaste AI-kluster. Det är en tydlig signal om att stora aktörer inom läkemedelsutveckling nu satsar hårt på egen AI-infrastruktur snarare än att enbart förlita sig på molntjänster.
Djupdykning
Bristol Myers Squibb bygger ut sin AI-infrastruktur med ett andra så kallat DGX SuperPOD – ett massivt kluster av sammankopplade GPU:er (grafikprocessorer som är specialdesignade för AI-beräkningar) baserat på NVIDIAs kommande Vera Rubin-arkitektur, som är nästa generation efter nuvarande Blackwell-chips. Det här är inte ett pilotprojekt eller en PR-övning: BMS är redan ett av de tyngsta AI-användarna inom läkemedelsindustrin, och deras första SuperPOD har gett konkreta resultat i form av snabbare läkemedelsupptäckt och proteinmodellering. Det de flesta missar i den här nyheten är att kapprustningen om AI-infrastruktur inom pharma handlar lika mycket om att attrahera och behålla forskartalanger som om själva beräkningskraften – de bästa computational biologists väljer arbetsgivare baserat på vilka verktyg de får tillgång till. Och när ett bolag som BMS låser in sig på Vera Rubin redan nu signalerar det att de räknar med att AI-driven molekyldesign går från experimentstadiet till kärnverksamhet inom de närmaste tre till fem åren, vilket sätter press på konkurrenter som Pfizer och Roche att agera snabbt eller halka efter i ett fält där beräkningsfördelen direkt kan översättas till patent och marknadsexklusivitet.