Anthropic går till börsen

Det finns en kategori av tekniska problem som är enormt viktiga och totalt osexiga: legacy-kod som håller kritisk infrastruktur igång men som ingen vill äga. COBOL, skrivet 1959, är kronjuvelen i den kategorin. IRS kör det. Banker kör det. Flygbolag kör det. Och antalet COBOL-utvecklare som fortfarande är aktiva krymper för varje år som går, av uppenbara biologiska skäl.

OpenAI meddelade nyligen att deras senaste modeller blivit väsentligt bättre på att migrera COBOL till moderna språk. Inte revolutionerande, men tillräckligt förbättrade för att de valde att kommunicera det explicit. Det signalerar att de ser enterprise-migration som ett faktiskt use case, inte bara en demo.

Det intressanta är inte om AI kan läsa COBOL, det kan den redan ganska bra. Utmaningen är alltid kontexten runt koden: odokumenterade affärsregler, bieffekter som ingen minns varför de finns, och testsviter som inte täcker kantfall från 1987. En modell som producerar syntaktiskt korrekt modern kod löser inte det problemet automatiskt. Den riskerar att flytta felen till ett nytt språk.

Det är också värt att sätta detta bredvid OpenAIs andra aktivitet den senaste månaden: tre nya påstådda vetenskapliga genombrott inom matematik, datavetenskap och fysik. Skillnaden i metodval är intressant. För de vetenskapliga resultaten testar de nu ett system med externa "shepherds", alltså akademiker som guidar och validerar AI-genererade fynd, medan ett av matematikproblemen släpptes öppet för forskarvärlden att själva bedöma.

Det är ett rimligt experiment i akademisk legitimitet. AI-genererade resultat som ingen expert har granskat landar med begränsad trovärdighet, och OpenAI verkar ha insett det. Frågan är om shepherd-modellen skalas, eller om den är ett PR-grepp för att de vet att peer review är vad som skiljer ett pressmeddelande från ett genombrott.

För den som bygger produkter mot enterprise: COBOL-migration är ett område där AI faktiskt kan leverera mätbart värde idag, men förväntanshantering är kritisk. Det är ett assistansverktyg, inte en autonom migreringstjänst.

Det är sällan en plattformschef lanserar en funktion med en sex minuter lång video där han förklarar varför han länge tyckt att det är en dålig idé. Men det är exakt vad Adam Mosseri gör när Instagram nu presenterar "Features", sitt nya format för längre horisontella videor.

Mosseris historiska invändning har inte handlat om teknik utan om plattformsdynamik: långa videor konsumeras passivt, de delas inte, de kommenteras inte, de ersätter det sociala utbytet med ren underhållning. Han har haft rätt om det. TikTok och YouTube Shorts fick folk att scrolla, men det är fortfarande YouTube som äger den segmentet där folk sätter sig ner och tittar på något i 20 minuter.

Det Instagram gör nu är alltså inte en produktiteration, det är en territoriell rörelse. Plattformen har redan Reels för kortformat, Stories för flyktigt innehåll och ett Feed som försöker balansera vänner mot algoritmstyrda inlägg. "Features" är försöket att ta det sista utrymmet som YouTube fortfarande kontrollerar: längre, mer avsiktligt konsumerat videoinnehåll.

Frågan är om det lyckas utan att förstöra det som Mosseri säger att han vill bevara. Att lägga till ett konsumtionsformat som konkurrerar med scrollandet i samma app är svårt att balansera, och Instagrams algoritm har historiskt en tendens att optimera för det som skapar mest tid på plattformen, oavsett vad ledningen säger att de vill prioritera.

Parallellt opponerar sig Mosseri mot det australiska förslaget om algoritmfritt flöde, en lagstiftning som skulle ge användare rätt att välja bort personaliserade algoritmer. Det är en intressant kombination: å ena sidan introducera mer algoritmtungt, passivt videoinnehåll, å andra sidan argumentera mot regler som skulle låta användare slippa just det. Australien har visat att de faktiskt stiftar de lagar de föreslår, vilket gör motståndet mer strategiskt än symboliskt.

For those building på Meta-plattformar: longform video som format kommer sannolikt att bli synligare i API:er och annonsplaceringar under 2025. Det är värt att följa hur "Features" indexeras och distribueras jämfört med Reels.